tisdag 18 januari 2011

Begravningen och Noras pusselbit


Detta skrev jag den 13 juni 2007  ----Begravningen----Begravningen den 13 juni gick bättre att klara än väntat. Men vi fick anledning att le åt Elias. Han satt inte med oss så länge utan stack iväg till orgeln och lyckades få ljud i den till slut, så att kyrkvaktmästaren fick stänga av den (prästen sa dock att det var okej att han gick runt). Elias satte sig mitt i gången och tog av sig gympaskorna...

Prästen vi valde tillhör egentligen en annan församling. Han begravde min svärmor, hösten 2006 och då insåg jag att det var han som konfirmerat mig (14 år tidigare). Det kändes verkligen som ett bra val. Vi valde att inte ha någon kantor, kändes lite för mycket eftersom det bara var vi tre. Vi sjöng Tryggare kan ingen vara, det blev väl mest prästen som sjöng men det var fint. Prästen läste en psalm som handlade om att förlora sitt barn. Sedan lade han sand på kistan och sa "ur jord är du kommen...osv". Vi fick sedan lägga var sin röd ros på kistan samt en mapp med teckningar (som barn på Elias dagisavdelning ritat, Elias hade ritat en själv och det hade även min mans två gudbarn gjort). Vi hade en väldigt kort men fin stund. Det var lagom. Det hade varit betydligt jobbigare att ha en massa människor närvarande. (Kommentar 18 januri 2011: beroende på det jag skrev i mitt förra inlägg).

Kommentar 18 januari 2011: Med sig i kistan fick Nora ett halsband i form av en pusselbit. Vi fick en pusselbit var. Mattias fick den gröna, jag den lila, Elias den blå och Nora den röda. Noras pusselbit saknas för alltid men vi har Vilmer nu. Vilmer passar inte i detta pussel men Vilmer är en extrapusselbit som vi är så glada för. Vi har filmat Elias när han bygger ihop pusslet och det var han som bestämde vilken pusselbit som skulle tillhöra vem. Detta halsband fick vi av Mattias gudbarns familj och vi blev enormt rörda av denna fina gåva. Den familjen har vackra insidor.



3 kommentarer:

anna a sa...

Vad fint att ni tog kort på halsbandet när det var helt, verkligen ett jättefint halsband!

Sandra sa...

Tack Anna för kommentaren :)

cicci sa...

Nej men fy... vet inte vad jag ska säga .. tårarna rinner då jag läser de du skriver! kram cicci