Denna teckning gjorde Elias år 2009 när han var 4 år till sin pappa på farsdag. Jag tycker den är så vacker, hans teckning på vår familj. Jag är glad att han inte är rädd att prata om Nora. För oss som familj är Nora inte ett svårt samtalsämne och vi lever med henne i våra hjärtan. Vi pratar inte om henne jättemycket men vi har inte svårt att göra det emellanåt.
Jag återkommer med Elias funderingar kring Nora i ett annat inlägg så småningom.
Teckningen får tala för sig själv och jag har inte tänkt tolka den med någon text, för det finns så mycket jag skulle kunna skriva.
För mig är den väldigt fin i alla fall och står för att Elias vågar visa sina känslor, vilket han även gör då han pratar om henne ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar