På årsdagen

På Din födelsedag 

känner vi....

...kärlek

...glädje

...stolthet över att vi fått dig 

...närhet

...omtanke

...värme i våra hjärtan

...tacksamhet

...för att skratta tillsammans

...för att kramas

...för att äta gott

...för att skicka upp heliumballonger

...tända ljus hos Dig

...tända ljus hemma

...för att ordna kalas (men har än inte gjort det någongång)

...för att minnas allt fint kring den allt för korta tid vi fick med dig

...saknad efter dig

...sorg men det går lättare för varje år 

...att din gåva är att ta vara på livet 

... att vi ska ta vara på vår familj

...att du alltid har en plats i vår familj 

Det handlar INTE om att fastna i sorg. Det handlar om GLÄDJE och om att hedra minnet av sitt barn. Ett barn som vi bär med oss och minns. Det handlar inte om det svåra och sorgliga. Det handlar om att vi vårdar vårt minne på ett glädjefyllt sätt.

Detta är mitt sätt att beskriva hur jag känner på årsdagen.

Första årsdagen hade vi liksom Änn-Louise precis fått ett syskon. Vi var så lyckliga över det men samtidigt så var det sådana dubbla känslor för våra hjärtan ville ha båda bebisar, vi hade ett barn för lite. Storebror Elias var så stolt över lillebror Vilmer men samtidigt stolt över sin saknade lillasyster. Han sa stolt på förskolan att han hade två bebisar, Nora i himlen och Vilmer hemma. Så kände vi också. Andra årsdagen trodde vi skulle vara lättare men den blev svårare för då hade vi hunnit sörja och ta in allt. Till första årsdagen hade vi inte riktigt hunnit med eftersom graviditeten med Vilmer var så jobbigt psykiskt (att inte veta hur det skulle gå). Tredje årsdagen är den som varit "lättast" och jag tror att det kommer vara så fortsättningsvis. Det var en fin dag som sammanföll med Spädbarnsfondens familjehelg. Vi kommer alltid ha en fin familjedag den dagen. Sedan om våra levande barn har andra planer den dagen när de blir äldre så är det helt okej. Då kan jag och min man ha en fin dag bara vi.