Jag skrev ett inlägg om känslor förra månaden här. Den "känslokalla" personen gjorde i december (2010) tydligt att hon inte ville ha med mig att göra och jag räknade inte med att vi skulle prata något mer (än möjligen lite ytligt då vi träffas i den mammagrupp vi brukar ses någon gång per år med).
Idag har denna person skrivit ett meddelande att hon vill ses. Jag blir kluven över om det är bra för mig. Hon var i december tydlig med att känslor är ytterst privat och att vi inte har något gemensamt.
Jag vet inte. Jag är ingen spelpjäs som man kan flytta runt efter eget behag. Det kanske inte är så hon menar att behandla mig. men det känns så. Diskussionen vi hade (i textform på ett slutet forum för vår mammagrupp) skedde hösten 2009 och hon lämnade diskussionen som ett öppet sår och när jag tar kontakt över ett år senare för att jag trodde att vi skulle lösa den så började hon OM med att diskutera och skriva elaka saker igen och neka hon till att ha med mig att göra mer. Denna gång sade jag stopp. Stopp till mer elakhet. Nu efter några månader vill hon ses. Jag hade lämnat henne bakom mig och gått vidare.
På ett sätt så hoppas jag att hon har kommit till insikt om bra saker och att hon har utvecklats men är jag rätt person att hon ska testa sina nyvunna insikter på? Är det viktigt för mig eller ej att veta att hon har förändrats? Är tiden för hennes insikter passé för mig? Jag känner mig kluven. Jag vill så gärna att människor ska förändras till det bättre. Men ska jag möta henne? Är det vad som är rätt för mig?
Livet är kort. Ska hon ta mer av min tid? Ska jag vara storsint? Svårt, mycket svårt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar